Loppi!!! :D

Så glad över den underbara påsen från loppi!
krämen aco använder vi dagligen nu mot den röda rumpan och rismumsen försvann lika fort som den landade i brevlådan :)
Bilen blir en julklapp den den biltokiga lilla sonen precis som pingvinflaskan som är så otroligt söt!
Gröten var tyvärr ingen hitt, men det vägde vi upp med bambsetidningen:) Att vi fick lite första hjälpen med är bara underbart, man vet aldrig när olyckan är framme.
hoppas verkligen på fler påsar :)

Det var väl dags nu..

Japp, tiden den går och går och jag har inte skrivit.
Varför?
jo det är väl så att det bara blir så ibland, men jag ska skärpa till mig nu!

Fjärillar och elefanter

Det har varit tyst här ett par dagar, jag tror man har kunnat hört vingslag från en fjärill i denna tystnaden.
Jag är helt säker på att man kan ha hört elefanterna dansa också...
Just nu har jag både klumpiga elefanter med tunga steg stampandes i min mage men även vackra små fjärillar i magen.
Så otroligt rädd att elefanterna ska döda de små vackra sakerna där inne, jag vill att de klumiga stora sakerna ska försvinna och bara låta rosa vackra små sakerna bo där inne (helst för alltid)...
 
 

Dansa full med lycka

Känslan att dansa runt i lägenheten sjungandes och full med lycka och glädje.

Tänk vad en person kan få en annan att tänka och känna.

När osäkerheten vinner

Ni som känner mig vet att jag har smärtor i kroppen dygnet runt, ibland mer ibland mindre men de finns alltid där.

Alla mina val i vardagen tar på krafterna.
Att överväga om man orkar handla, om man orkar slänga soporna idag eller om man ska ta dem imorgon. Om man orkar ta en fika på stan, om man orkar med en utekväll som en vanlig 23 åring. Om man fixar att att ta en dusch idag eller om det kommer innebära ännu mer smärtor.

Hamnade på golvet i eftermiddags, smärtan slog till mig som en jävla käftsmäll och där låg jag. Orkade inte röra mig, orkade inte försöka be om hjälp. Orkade inget så jag låg där och stirrade upp i taket med tårarna i ögonen och funderade på om detta är ett liv, är det ett liv att behöva överväga allt, att få smällar så man ligger där ensam och hjälplös på golvet?
Är det ett liv? Ja det är det, mitt liv.
Den ständiga oron att inte veta när livet ger mig den där smällen så jag faller ihop, faller ihop i en hög och ligger där tills livet ger mig sin hand igen att jag orkar resa mig upp igen.
 
Ikväll önskar jag att jag kunde vara med på en såndär utekväll som jag vet skulle blivit helt underbar, men jag vågar inte. Min oro att jag ska få en smäll igen så jag faller ihop där bland alla människor, jag vågar inte.
Jag hatar känslan att låta oron vinna, känslan att jag inte vet om jag gjorde rätt eller fel.
Just nu ångrar jag mig, jag hade gärna varit med alla underbara människor ikväll, skrattat, dansat och levt livet som en vanlig tjej.
En vanlig 23 årig singeltjej som lever livet, livet utan smärtorna som sätter stopp.
 
 

Djupa andetag, skratt och en längtan

Igår fick jag återigen passa två helt underbara barn, Sam 4 år och Vicky 2 år.

Känslan jag får när jag ringer på deras dörr och hör hur det klampas som små elefenter trots deras små fötter och skrik att nu kommer Becca äntligen.
Man möts av kramar som nästan får en att trilla omkull, deras leenden..
Lite lek, lite mys, lite sagoläsning och lite sång och sen är det tid att sova.
Jag tröttnar aldrig på att sitta bredvid deras sängar när de somnat och lyssna på de djupa andetagen bara små barn kan ta när de sover.
Underbara barn.

När jag sitter där känner jag hur mycket jag längtar efter att få bli mamma.
En dröm som växer sig starkare hela tiden, jag vill bli mamma.
Jag längtar efter att mötas av ljudet av springande små fötter, jag längtar efter de skratten som är så äkta de bara kan bli, jag längtar efter de djupa andetagen och ögenen som tindrar.
Jag längtar så mycket att det gör ont, men en dag, en dag kanske det är min tur.
(Kanske ska börja med att hitta kärleken först.)



tekniken i all ära samt bebisar och mat

Ja, ibland går det bara att älska tekniken- eller inte...
haft lite problem med bloggen men nu verkar det funkar som det ska :)
 
Igår var en helt underbar dag!
Fick äran som Gudmor till Noelle att följa med på hennes första gång som babysim, livrädd för smärtorna från vattnet men se på fasen- det gick!
Grät nästan av glädje och lycka av att se den lilla tösen plaska runt i vattnet med världens största leende.
Ska nog se till att få följa med en gång till och ta med kameran.
 
Idag har jag lunchat med Amanda, Thai Silk- lika underbart som vanligt!
Helt slut  just nu så en liten vila står på schemat...
 
 

det där leendet

Så fort jag sluter mina ögon är det dig jag ser.
Jag ser ditt underbara leende och jag är helt säker på att jag skulle kunna förklara för hela världen exakt hur du ser ut när du ler.
Sitter och ler bara jag tänker på det där leendet. Det där leendet jag hoppas att jag snart får se igen

Då var man med blogg

Ja då var man faktiskt med blogg, inte med barn, inte med ny bil, nya kläder, skor eller liknande utan med blogg!

Varför? Jo dels för att jag ska kunna få ur mig lite känslor och tankar och för att jag känner mig väldigt inspirerad av underbara Nicole som bloggat ett tag nu!

Kommer det gå? Helt ärligt? Jag vet inte men vi får väl se.

Kommer någon läsa? Det märker jag, Ni får slänga iväg en kommentar så jag vet om någon läser.

Vad kommer jag skriva om? Ja det är också en sak som märks... men som bloggen heter "just a feeling" så kommer det troligtvis bli om mina tankar och funderingar om allt mellan himmel och jord, den lilla poeten lär nog kika in och skriva ibland. Det lär även bli lite klagande som jag tror att ni som redan känner mig vet..

Välkommen till min nya blogg!

RSS 2.0