När osäkerheten vinner

Ni som känner mig vet att jag har smärtor i kroppen dygnet runt, ibland mer ibland mindre men de finns alltid där.

Alla mina val i vardagen tar på krafterna.
Att överväga om man orkar handla, om man orkar slänga soporna idag eller om man ska ta dem imorgon. Om man orkar ta en fika på stan, om man orkar med en utekväll som en vanlig 23 åring. Om man fixar att att ta en dusch idag eller om det kommer innebära ännu mer smärtor.

Hamnade på golvet i eftermiddags, smärtan slog till mig som en jävla käftsmäll och där låg jag. Orkade inte röra mig, orkade inte försöka be om hjälp. Orkade inget så jag låg där och stirrade upp i taket med tårarna i ögonen och funderade på om detta är ett liv, är det ett liv att behöva överväga allt, att få smällar så man ligger där ensam och hjälplös på golvet?
Är det ett liv? Ja det är det, mitt liv.
Den ständiga oron att inte veta när livet ger mig den där smällen så jag faller ihop, faller ihop i en hög och ligger där tills livet ger mig sin hand igen att jag orkar resa mig upp igen.
 
Ikväll önskar jag att jag kunde vara med på en såndär utekväll som jag vet skulle blivit helt underbar, men jag vågar inte. Min oro att jag ska få en smäll igen så jag faller ihop där bland alla människor, jag vågar inte.
Jag hatar känslan att låta oron vinna, känslan att jag inte vet om jag gjorde rätt eller fel.
Just nu ångrar jag mig, jag hade gärna varit med alla underbara människor ikväll, skrattat, dansat och levt livet som en vanlig tjej.
En vanlig 23 årig singeltjej som lever livet, livet utan smärtorna som sätter stopp.
 
 


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0